Sagan om den Magiska Människan

Det var en gång en liten flicka som bodde i en liten stad med sina föräldrar i ett gult hus. Den lilla flickan föddes en varm sommardag och var väldigt söt och normal. Men med tiden skulle det visa sig att den lilla flickan kämpade med stora svårigheter med det mesta i livet, och skulle behöva hjälp dygnet runt. Som tur var så var den lilla flickans mamma väldigt dedikerad och tränade timme ut och timme in med flickan, som också kämpade på efter bästa förmåga. Dagarna gick och mamman blev någon form av personlig tränare, coach och sjukgymnast i ett. Utmaningen var att hitta något som flickan verkligen tyckte mycket om och som var roligt! En dag fick de tu prova på att åka till stallet och rida. Från första stund var flickan väldigt lycklig och utvecklade en stark kärlek till djur. Tyvärr så fick ridningen till slut inte fortsätta längre, då det var många barn i kö, man brydde man sig inte om alla de framsteg flickan gjort eller hennes glädje då mamman tecknade "häst" eller "stall". Saknaden efter hästarna var så stor och det var svårt att hitta något som flickan tyckte så mycket om. Men så en dag snubblar flickans mormor på en alldeles vit Sagohäst från Island. Mormor tänker att den där hästen ser så snäll och lugn ut, den skulle säkert passa flickans speciella behov! Sagohästen från Island, tänk om vi kunde få umgås med den, det var en dröm som verkade fullständigt utopisk. Men eftersom det här är en saga kan precis allt hända och det visar sig att Sagohästen från Island ägs av en Magisk Människa. En sådan hade den lilla flickan eller mamman aldrig träffat på tidigare. Den Magiska Människan säger att de får låna Sagohästen från Island. Bara sådär. De får förtroendet att umgås med den, att rida på den och att gosa med den. Lycksaliga åker den lilla flickan och mamman till Sagohästen så fort de kan, och varje tillfälle är ren och skär lycka för dem båda. Den lilla flickan blir allt starkare i kroppen och i benen när de tränar på att rida sina turer runt i den stora trollskogen. Stolt sitter flickan med rak rygg och med ett leende på läpparna. Den Magiska Människan begär just ingenting tillbaka utan bara delar helhjärtat sin Sagohäst från Island med flickan. Många gånger frågar sig flickans mamma om hon finns på riktigt. Men i sagor finns de tydligen på riktigt. Varma, generösa och äkta Magiska Människor. Slut!

Flickan och Sagohästen från Island!

Yoga girl

Eftersom jag nu är inne på det här med ärftliga egenskaper så kan jag ju lika bra fortsätta på det spåret. En sida hos Pussegullan som jag upptäckte bara häromkvällen, är verkligen fascinerande. Och lika säkert som amen i kyrkan kommer den från mig. Jag menar. Vem vill inte stoppa in alla tår i näsan när man ser på film?! Mycket bättre än att stoppa dit en ärta ju. Resonemang som håller och rörlighet som imponerar på allmänheten. Mina sidor, solklart.

Lika vig som mamma!

Sådan mor, sådan dotter?

Pitt Hopkins syndrom eller inte, utvecklingsstörning eller inte, ibland är Pussegullan så lik sin mor så det är rent skrämmande. Vi tycker bägge om pasta och smör i kombination. Vi är känsliga för tonlägen när folk pratar med oss. Vi tycker mycket om att vara nära Gullanpappan. Men det som troligtvis är mest slående är Gullans förmåga att multitaska. Att göra många saker på en gång. Jag lämnar henne några sekunder på toaletten, dels för jag tänker att det är väl skönt att kissa i fred utan att ha en morsa som uppfodrande glor på en, dels för att jag behöver stänga ytterdörren som står på vid gavel. Så jag avviker några sekunder från badrumspositionen och möts av en helt annan bild än den jag lämnade. Så hon har alltså städat toaletten med borsten innan hon satte sig, kissat, dragit ut en massa toapapper och läst det mesta av lektyren på ingen tid alls. Eller så gör hon allt i ett svep? Kvinnans lott i livet. Gör mycket på lite tid, och gärna samtidigt.

Japp! Det är mammas tjej!