Skribent?

Det är inte ofta som jag ger mig själv erkännande. Ständigt krävande, på jakt, sökande efter mer. Tvingar alltid mig själv att ge lite mer. Sällan nöjd med det jag gör. Men nu ger jag mig själv beröm och erkänner att jag är stolt. Stolt över min första artikel på riktigt. Visserligen ger det inga pengar men det är en rikstäckande tidning för anhöriga, jag får vara med i redaktionen och låta pennan glöda. Uppdraget var 7 000 tecken om hemtjänst i Västerås. Jag kan i princip ingenting om hemtjänst när det gäller äldre och har väl inte mer än passerat Västerås någon gång. Mycket research alltså, och helt enkelt börja från början. Trots pressad deadline fick jag i hop hela artikeln, med citat, med intervjuer, bilder och fakta. Ett mycket bra test som svarar på frågan: kan jag skriva om något annat än Pussegullan? Något som jag inte vet särskilt mycket om? Kan jag få ur mig orden och kan någon tycka att det är så pass bra att det kan publiceras? Och om jag får säga det själv med den färska tidningen i handen, faktiskt inte illa pinkat av en amatör.

Mina ord. Stolt i mitt bröst.