Klotter

När man har någon i luren som pratar länge och mycket, kan det hända att det nästan omärkligt skapas små teckningar på ett block som ligger på bordet. Handen lever sitt eget liv i det undermedvetna. Ibland bildas det enklare former som cirklar eller kuber. Ibland skriver man sitt namn och fyller i det många gånger eller ritar endast lustiga krumelurer som inte föreställer något överhuvudtaget. En professor har tydligen forskat i ämnet och kommit fram till att ditt smått omedvetna allmänna klottrande säger något om hur du är som person. Jag hittade en klotterlapp som Gullanpappan haft framför sig under en föreläsning och blev lite förvånad. Hade kanske förväntat mig ett klotter som skånska flaggan, en motorsåg eller en fotboll. Men istället är det en kramande filur. Och vad säger det om Gullanpappan som person? Jag föreställer mig att kanske har han oss i bakhuvudet någonstans. Tanken är fin så jag håller kvar den en stund för mig själv, låter den sprida sig i min trötta kropp och knopp. Den får fäste och ligger behagligt i mitt sinne.

Gullanmamma till vänster och pappa till höger kanske?