Mja. Det blev ju inte den där magiska natten med 8 timmar toksömn i sträck som man hade drömt om direkt. Där man vaknar med rosiga kinder, gnistrande ögon och nylockat hår. Men den var en smula bättre än den normala natten då ingenting lirar. Det kändes som Gullan kom lite mer till ro och somnade om snabbare när hon vaknade. Man får väl ge det hela ett par veckor och sen stämma av. Men ack vad jag drabbades av det stora dåligt samvetet i går när jag skulle ge henne tabletten. "Här får du lite äppelmos, hjärtat". Och med stora blå ögon tar hon förväntansfullt emot skeden där det ligger ett litet piller gömt. Att medicinera sitt barn när det inte är sjukt i egentlig mening tar emot. Och Spattman var ju närvarande både på kvällen i går och i morse. Är hon inte lite groggy? Verkar hon inte ha väldans massa biverkningar? Torr i munnen? Ont i huvudet? När man inte kan fråga måste man hela tiden tassa på tå och observera, screena henne från topp till tå. Analysera. Studera mera. Jämföra. Brukar hon göra si eller så?
Under dagen i dag har jag känt mig nervös, hur har det gått på dagis? Har hon varit påverkad på något sätt och i så fall hur? Slö? Apatisk? Frånvarande? Åh min gud, vad har jag egentligen gjort?! Vad är det jag har petat i henne?
Lägg till detta en riktigt rutten dag på jobbet där precis allting går dig emot, där alla verkar ha förlorat allt sunt förnuft och du är omgiven av oförstående tomtar med stora dammiga skägg. När du försöker prata med dem rycker de bara på sina slokande axlar, säger "PHUFH!" och går iväg. Kvar står man i ett moln av ingenting. Ett tag höll jag på att deppa i hop totalt men sen hände två saker som fick mig att hamna på rätt sida igen. En kollega och vän dök upp och hjälpte mig när jag bäst behövde det och så fick jag det här mailet:
From: Drutten
Sent: den 16 maj 2012 14:40
To: Krokodilen
Subject: RUTTEN!
Jag har en jävligt rutten dag i dag.
Kan du säga något snällt och positivt?
From: Krokodilen
Sent: den 16 maj 2012 14:52
To: Drutten
Subject: Re: RUTTEN!
Vad är det då som har hänt?
Jag har precis kommit hem med Gullsi, hade gått jättebra, ätit bra med fisk och potatis, och macka till mellis nu precis innan jag hämtade henne. Dom hade inte märkt någon skillnad på henne.
Ring mig sen
POK Du är den bästa som finns.
Tänk att ett litet mail kan få en att både bli glad igen, och lätta på trycket jag haft över bröstet idag!
Gullan uppvisade inga konstiga symptom efter tabletterna såsom horn i pannan eller vitt hår.
Skönt. Nu får vi se hur det går i natt. Och i morgon. Då är man ju ledig och kan sitta och stirra på henne hela dagen medan Jesus flaxar till himlen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar