Mjukt som bomull

Att träffa en annan funkismamma lämnar mig lite mjuk. Som bomull på insidan. Jag funderar på det hon säger. Läser av henne. Tolkar henne. Känner öppenheten och värmen som strålglans över hela mig. Det finns ingen annanstans, den totala avsaknaden av murar och misstänksamhet. Detta är en av de vackraste sidorna av funkisvärlden. Och den mjuka bomullskänslan följer mig som en trogen vän hela långa dagen, och på kvällen när jag ska somna, rör känslan vid min kind likt en öm smekning. Förundran och ett litet leende gör mig sällskap till Sängsta Kuddby.