torsdag 20 mars 2014

Har inte saknat er!

Min hud är som äldre pergament. Någon har lite slarvigt häftat mina armar på plats med häftstift. Benen drar i gruset och jag har en ringande ton i ena örat. Efter flera dygn av feber, hosta utan slut och eländes elände med Pussegullan blev det ännu värre. Så illa att vi idag fick träffa alla sköterskorna på Q 80 igen. Och träffa gamla droppet. Kräkningarna tar aldrig slut. Men mammor gör det. Så känns det just nu. Hur starka de än var från början.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar