Bättre och bättre dag för dag

Efter att ha umgåtts enbart med Herr Alvedon och fru Ipren i flera dygn vågade vi idag ge oss ut på en liten luftningstur i vårsolen. Pussegullan verkar bättre, även om hostan låter värre än någonsin.
I går kväll fick hon flera stora svettattacker som gjorde pyjamasen genomblöt men efter det verkade febern ha gett med sig. Hoppas jag. Vågar kanske inte säga för mycket. Men helt klart är hon piggare än tidigare i veckan, för då kunde man bara lägga ner henne så sov hon. Trött och slut.
I dag däremot så sa hon till rätt tidigt att hon kände sig sömnig, gnuggade sig i ögonen och pep. Så mot sängen gick vår färd. Men maken till envis unge att inte somna sen då! Först nu en sisdår 1,5 timmar senare lyckades jag få henne att slumra. Det senaste i sängen är att fröken hittat den otroligt roliga knappen till sänglamporna. På, av, på, av. Jag lägger ner henne, bäddar om henne och smyger ut ur rummet. Hinner inte mer än dra till dörren så hör jag det lilla tydliga klicket av lampknappen. Och synen som möter mig när jag tittar in igen ser ni på bilden. Jag frustar till högt av skratt och Gullan piper förtjust till svar. Hon ser att jag skrattar och ser så otroligt nöjd ut!
400 gånger upp och ner. 400 gånger ut och in i rummet. Men trägen vinner. Envis dotter men också envis mamma. Nu sover hon. Och jag slänger mig på soffan med min förkylning och hoppas kunna blunda ett par minuter.

Här var det tänt!