Var har du köpt din tröja?

Varför är man så dålig på att berömma människor i sin närhet? Eller bara ge dem en spontan komplimang? Vid vilken ålder upphör det att vara naturligt att ösa godheter över någon? Som Pussegullan, hon får ju höra precis varje dag av mig hur duktig hon är som kan kissa på toaletten när vi sitter där. Eller hur söt och fin hon är. Hur stolligt lik sin knasiga mamma hon blivit. Häromdagen har hennes fröken M på sig en jättefin rosa top när jag lämnar på dagis, jag står där och tänker att den var minsann både snygg och full med vår. I bilen kommer jag på att jag borde ju faktiskt ha sagt det till henne. Förresten borde jag säga att det är en sån positiv känsla i magen när man är på dagis, oavsett årstid, veckodag eller tid på dygnet. Det är lite hemma för oss alla i vår familj. Hur många gånger har jag egentligen sagt det till personalen på plats? Eller varför har jag inte sagt till min närmsta kollega hur mycket jag uppskattar hans humor? Snart är det ju försent dessutom. Nä, fram för mer godheter, små och stora i tillvaron. Det lilla som betyder så mycket.