Missa inte den här lilla filmen. Lägg en halvtimme av ditt liv och se den. SE DEN. Känslorna hotar att svämma över när jag följer de engagerade pedagogerna, den lilla fina tjejen och föräldrarna. Nära, nära mig och min tillvaro. Och föräldrarna! Herre, Oh Jesus, Gud, Josef, Maria och ett gäng med vise män. Vad man känner igen sig. Är jag dem? Är de jag?
"Jag var så maktlös eftersom jag inte kunde kommunicera med henne"
Jag skriver under deras känslor. Deras liv. Skriver mitt namn med rött blod fyllt av sympati och känslan av att inte vara ensam.
http://urplay.se/Produkter/174475-Liv-med-autism-En-blick-fran-Mimmi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar