I dag satt jag med min chef på ett uppföljningsmöte, hon visar ungefär samma statistik och tabeller som förra mötet så det är inget jag går igång på direkt. Hon pratar och jag ser tydligt att munnen mycket riktigt rör sig och ord poppar ur i en strid ström. Hon viftar med armarna och pekar på skärmen. Jag tittar på läpparna som fladdrar och hör orden som kommer över dem men sen är det tvärstopp. Försöker förtvivlat pussla i hop orden till meningar och meningarna till något med innebörd. Koncentration. Plötsligt tittar hon på mig och säger: eller verkar inte det vara en bra idè tycker du? Jag inser att jag nickat till för har inte den blekaste vad hon tycker är bra. Mumlar ett svar som kanske kan passa i sammanhanget: jooo, det borde fungera.
Inser att jag måste nog sticka in med ett gäng "bra att ha fraser" under resten av mötet så medan hjärnan slumrar nickar jag, tittar på skärmen med röda ögon och smäller då och då in något användbart som tex: jaaa, det håller jag med om. Absolut.
När mötet är slut så säger hon att jag ska hojta när jag är klar.
Jag nickar och funderar på vägen tillbaka till min spilta på vad jag ska göra nu.
Har ingen aning.
Jämfört med mig så är Trötter en krispig och pigg filur. Alert liksom.
1 kommentar:
Hmmm... känner igen mig lite för dagen! Jag vet att du inte får sova någonsin och att du inte sovit sen vi var i Ystad - då du sov mycket o länge!! Jag får sova mer än dig men idag är jag i dvala, har grus i ögonen o efter mötet med bossen så undrade jag vad jag eg skulle skriva i det där brevet jag skulle sätta ihop :)
Skicka en kommentar