I dag är ingen vanlig dag

För femton år sen just i dag, var det någon som plötsligt och oväntat hånglade upp mig mot en vägg på en fest. För femton år sen var det någon som flyttade till Italien direkt efteråt, och lämnade mig ensam kvar i Sverige. För femton år sedan var det någon som fick betala en telefonräkning på många tusen kronor. För femton år sedan föll vi för varandra. Jag älskade i vanvett över alla landsgränser. Femton år senare är det fortfarande hans hand jag tar, hans famn som ger mig tröst och hans kram jag får. Hans skratt jag älskar. Gullanpappan. Grattis på femtonårsdagen.

Vi hade ingen plan, ingen given manual,
fick aldrig något arv, inget sparkapital
Vi kunde skilts åt där och då
Men gjorde än en gång ett val
Vi älskade, vi slogs, men hade mod att stanna kvar
Fick inget gratis på den här färden

Det var du och jag mot världen
Så var det då, så är det nu, du och jag mot världen
Alltid jag och du

Låt ingen trycka ner dig, låt ingen djävul komma åt dig
Ge mig din packning och jag bär den,
för det är du och jag mot världen

Vi två vi hör inte hemma någonstans
Här är vi kind mot kind ännu i denna livslånga dans
Och trots att jag har kysst var millimeter av din hud
är det som första gången jag rör vid dig nu

Så när vi fortsätter på färden
Är det du och jag mot världen
I dag och alla andra dar, du och jag mot världen
Vi är ännu kvar

Det är du och jag mot världen
Så var det då, så är det nu, du och jag mot världen
För alltid jag och du.

Peter LeMarc